Jag försöker att förstå.

Men det går inte.

Såret river. Tiden går längre och längre.

Snart minns jag inte dig.

Dina stora händer vid min kind. Din varma famn som skyddade mig.

Jag önskar det var så än.

Kommer alltid sakna. Kommer alltid känna.

Varför? jag försöker förstå..

Se på mig!!

skulle du inte velat se mig växa upp?

Saknaden river efter dig.

Hur kan denna saknad vara så stor?

Om vi möts igen.

så snälla, var då någon, någon som jag önskar fanns.

Platsen kommer att förbli tom.

Kära Pappa